Historien om Mors lilla Olle

En lingonplockare i Dalarna

Finns det någon barnvisa som är populärare än Mors lilla Olle - Alice Tegnérs lilla mästerverk? Hon brukar få ta åt sig äran av att ha diktat denna visa, men det är inte helt rättvist, ty utan Wilhelm von Braun hade vi inte haft den i vår sångskatt.
Här följer en sammanfattning av historien om historien om Mors lilla Olle

Wilhelm von Braun var en av de mäst lästa författarna i mitten av adertonhundratalet

Myten om mötet i skogen


Verklighetens Mors lilla Olle och verklighetens björn har hedrats med en staty. Avtäckningen ägde rum på midsommarafton i dalabyn Sörsjön eftersom lilla Olle hade sitt barndomshem i den närliggande gården Hägnåsen. En stor känslomässig händelse för bygdens invånare men också en möjlighet för turister att bekanta sig med platsen för björndramat. Statyn har skapats av konstnären Ulf Tegnér i Älvdalen.
Alice Tegnérs barnvisa bygger således på en verklig händelse, visar det material som Släktföreningen Mors lilla Olle överlämnat till Föreningen Särna Skogsmuseum. På Lomkällan Särna Skogsmusem finns i dag en utställning, en kortare TV-film samt ett häfte kring temat Mors lilla Olle. Och nu dessutom en staty i Sörsjön.

Sommaren 1850 tultade den ett år och sju månader gamla gossen Jon Ersson omkring i skogen invid Morbäckssäterns fäbodar, där Hägnåsenfamiljen vistades sommartid.
En augustidag detta år skedde Jons berömda och besjungna möte med en björnhona med två ungar (den exakta platsen invid Morbäckssätern i dag utmärkt med smakfulla träskyltar).
Jon rev av blåbär från en tuva och bjöd björnungarna att äta. När Jons moder Martha fick se hur Jon fraterniserade sig med björnarna upphov sitt numera världsberömda skri. Detta oväsen blev för mycket för björntrion som snällt lufsade iväg från Jons blåbärskalas.
Jons pappa hette Erik och han hade tre syskon: Christina, Margareta och Erik. Släktföreningen Mors lilla Olle framhåller i sina skrifter att syskonen också var med vid björnmötet, vilket inte framgår av visan.

Mors lilla Olle alias Jon Ersson hade i ynglingaåren en hjärtans kär, Elia Simonsson från Särna.
Nödåret 1867 fick Jon att bestämma sig för att emigrera till Amerika. I mars 1868 gick den då nittonårige Jon till pastorn i Särna och tog ut flyttningsbetyg. Amerikaresan anträddes i Christiania (Oslo), mest för att det var för dyrt att åka till Göteborg, varifrån många emigranter tog amerikabåten. 1869 kom fästmön Elia Simonsson efter till Amerika. Jon och Elia gifte sig i Henderson. I samband därmed amerikaniserade Jon sitt namn och kallade sig John H. Ericksson. Mors lilla Olle och Elia fick nio barn. De hade också en fosterson. Mark köptes. Jon skötte snart ett medelstort jordbruk.
Han återsåg aldrig sitt hemland Sverige.

Den 14 december 1887 avled Mors lilla Olle, endast 38 år gammal. Dödsorsaken var hjärtsäcksinflammation eller "dropsy of the heart", som det står i dödsorsaksboken.
Hustrun Elia besökte sin hembygd vintern 1900-1901, för tunt klädd, tyckte sockenborna. Hon drabbades av en allvarlig förkylning under vistelsen i Sverige. Efter återkomsten till Amerika försämrades hennes tillstånd på grund av förkylningen och hon avled i sviterna efter denna i april 1901.
Björndramat i Morbäckssätern i augusti 1850 nådde offentligheten först 16 januari 1851. Händelsen publicerades den dagen i "Tidning för Fahlu stad och län".

Skalden Wilhelm von Braun var den förste som, inspirerad av tidningsreferatet, skrev en dikt om Jon och björnarna. Dikten kallades "Stark i sin oskuld". Långt senare förvandlade Alice Tegnér denna dikt till den mest verklighetsnära barnvisan vi har.
"Mors lilla Olles barnbarn och barnbarnsbarn finns i dag utspridda över stora delar av USA", sammanfattar Föreningen Särna Skogsmuseum.

Matts Dahlström

Anm.:
Den ursprungliga dikten "Stark i sin oskuld" har tonsatts av Lennart Angvik.